Suggestiv och tankeväckande musik, skriver Tobias Magnusson om Erika Angells filmmusik till Spermahoran.
Anna Linders experimentella film Spermahoran handlar om ofrivillig barnlöshet och processen att bli med barn i queera relationer. Erika Angell, Thus Owls och Josef & Erika, har komponerat ett tolv minuter långt stycke som utgör filmens soundtrack och som nu ges ut tillsammans med fem bonusspår inspirerade av arbetet med filmmusiken.
Angells musik till Spermahoran ska upplevas tillsammans med Anna Linders visuella uttryck. Samtidigt frambringar Angells musik bilder och känslor helt på egen hand.
Den berättande tråden finns även här och ämnet för filmen berörs ganska konkret inledningsvis där Angell slår an strängar så att de låter likt en speldosa i en barnkammare. Dova, snabbt pulserande hjärtslag vävs in i ljudbilden och en röst kastar ut ord som ”transparent”, ”transparency”, ”extended family”, ”chosen family”, ”you”, ”family”.
Efterhand låter Angell ett atmosfäriskt ljudlandskap växa fram – en suggestiv kuliss som skapar utrymme för reflektion. Den elektroniskt processade rösten skiftar ständigt karaktär och i mörkret får den fungera som ett verktyg att navigera med, ett ljus att vända sig mot. Den organiska karaktären på musiken leder till tankar om förutsättningarna för ett nytt liv, ett nytt medvetande som kan befria sig från de strukturer som begränsar vår förmåga att röra oss fritt.
Ljuset bryter fram i det korta och vackra stycket Wait som känns nära förbundet med titelspåret. Bonusspåren är överlag intressanta, men samtidigt är de skissartade. Recoil för med sin pulserande rytm, stackatoartade röstsegment, tankarna till Philip Glass. Avslutande Reality är en liten popsymfoni som skulle kunna fått mer utrymme då känslan är att den tar slut alltför fort.
